Etikettarkiv: Richard Linklater

Boyhood (2014)

Det är omöjligt att inte imponeras av Richard Linklaters senaste filmprojekt Boyhood. Jag menar, snubben har gjort en film om en pojkes uppväxt från….
 
5-åring…
 
… till skäggig 18-åring som precis börjat college. 
 
… med en och samma skådis i huvudrollen: Mason (Ellar Coltrane). Systern Samantha spelas av Richard Linklaters dotter, Lorelai Linklater, vilket måste ha varit en risk ändå. Stämningen inom Linklater-familjen om hon dragit sig ur vid senare tillfälle…  I rollen som Masons mamman ser vi underbara Patricia Arquette och pappan spelas av Linklaters favoritskådis Ethan Hawke (som även är med i Linklaters trilogi Before Sunrise/Midight/Sunset). Så det är inte bara en pojkes uppväxt, utan en hel familjs utveckling man får följa under 12 år !
 
Om Richard Linklater vill beskriva hur livet är – dvs inte alltid så jäkla roligt, spännande, eller rättvist, ibland härligt, stunder av lycka, men ständigt i förändring – så når poängen fram. Livet följer ingen dramaturgisk kurva, utan det lunkar mest bara på. Det gör filmen också. Kanske hade jag kvävt några gäspningar om det funnits någon liten känslotopp här och där, men nä, jag får faktiskt aldrig nån. Filmen är väldigt lååååång och det känns nästan som om de filmat i realtid – var filmen verkligen bara 165 minuter och inte tolv år lång?
 
Men visst finns det poänger med Boyhood som är spännande att diskutera. Det känns som Linklater vill understryka maktlösheten under uppväxten, som barn och tonåring har man väldigt lite att säga till om (vilket jag kan känna igen mig i och minns som rätt frustrerande). Besluten tas av någon annan och allt du kan göra är att förhålla dig till livet. Mason tvingas förhålla sig till sina skilda föräldrar, sin mammas dåliga val av män, sin pappas flyktighet, sin dominanta storasyster, att familjen flyttar flera gånger, skolsystemets fyrkantiga syn på människan, osv. Det fångar Linklater på ett fint sätt och om det är något som gör Boyhood till en sevärd flm är det värmen i skildringen av Mason och hans familj. 
 
Jag hade ganska höga förhoppningar på Boyhood, men det som drar ner betyget är långsamheten, eller snarare jämnheten. Jag tycker inte heller att Mason var en jättespännande rollkaraktär, och störde mig lite på vissa av coming-of-age-klichéerna (titta på porr när man är typ sju och relationen till tjejer t.ex). Att filmen känns realistisk och spelats in under så speciella förhållanden, gör den tyvärr inte automatiskt till ett mästerverk, även om den helt klart är sevärd och mysig. 
 
Däremot blir jag väldigt nyfiken på hur processen kändes för skådespelarna; tänk om Ellar Coltrane, Lorelai Linklater, Patricia Arquette eller Ethan Hawke bestämt sig för att dra sig ur vid en tidpunkt, eller om ungarna vuxit upp och blivit jäkligt dåliga skådisar? En risk värd att ta för Richard Linklater uppenbarligen. 
 
Betyg