Jurassic World (2015)

Skärmavbild 2015-06-16 kl. 23.52.33När det som i detta fall kommer en (tredje) uppföljare till en klassiker som Jurassic Park (1993) 22 år senare bör man fråga sig: är det nödvändigt? Finns det något nytt att utforska? Kan det göras bättre? När Steven Spielberg regisserade Sam Neill och Laura Dern i originalfilmen lyckades han skapa en rätt bra balans mellan äventyr, spänning, humor och allvar. Dessutom var specialeffekterna i Jurassic Park riktigt bra – och de håller faktiskt än i dag.

Jag var 8 år när jag såg Jurassic Park på bio. Det är en den första bioupplevelsen som jag minns tydligt, det är som ett litet filmklipp i hjärnan. På vägen hem i bilen lekte jag och min kompis att vi var jagade av dinosaurier (vi hade en sån där bil med extrasäten i bakluckan där man satt vänd bakåt). Vi skrek av skratt och skräck minns jag. De där uppjagade lyckokänslorna infinner sig inte när jag 22 år senare sitter och äter pasta på Vapiano efter att ha sett Jurassic World med filmspanarna. Tyvärr.

Skärmavbild 2015-06-16 kl. 23.53.38

Filmen är i mångt och mycket en upprepning av originalet; två ungar hälsar på sin moster (farfar/morfar Hammond i originalet) i den avlägsna dinosaurieparken och hamnar mitt i händelsernas centrum när parkens värsting-dino (denna gång större, värre än T-Rex!) är på rymmen. Släng in en expert på dinosar (Sam Neills Dr. Alan Grant har ersatts av Chris Pratts dino-Owen), en kvinna (verkar inte spela så stor roll vad hon pysslar med i den senare, men Laura Derns Dr. Ellie Settler var i alla fall en mycket tacksammare rollkaraktär än Bryce Dallas Howards Claire), några gnidiga affärsmän, kaosteoretiker och nördiga tekniker. Same, same, but different.

Det som talar till Jurassic Worlds fördel är specialeffekterna, de är bra, men det är inget som sticker ut utöver det vanliga egentligen. Den gigantika valdinosauriern var lite häftig, och fajten mellan bjässarna (you know of whom I speak) var en höjdpunkt måste jag säga, trots att det var förvirrande vem som var vilken. Men det är framför allt raptorernas film – vilken revansch de får! Heja Blue!

Skärmavbild 2015-06-17 kl. 00.46.48

Manuset lämnar mycket att önska. Till exempel en scen där Claire sparkar av sig klackskorna, eller typ ett enda tecken på att det är en helt sproillans ny film vi tittar på och inte Indiana Jones goes de fördömdas tempel all over jämställdheten osv. Chris Pratt får köra motorcykel med raptorerna i djungeln, rädda folk till höger och vänster och vara orubbligt skön medan Claire är en uptight, onyttig idiot som skuldbeläggs för att hon inte råkar avguda sina systerbarn som hon aldrig träffar. Så jädra träligt. Man försöker göra detta med glimten i ögat, jag fattar det, men det blir bara nån halvmesyr och då faller det p(r)latt.

Men eftersom jag är så himla snäll får den ändå godkänt (fast det är på håret). Jag är svag för dinosaurier och när den välkända Jurassic Park-melodin mjölkas skuttar det till i hjärtat.

wp-bat-3

Filmspanarna logga

Så vad tyckte de andra filmspanarna? There’s only one way to find out.

Filmitch

Har du inte sett den?

Jojjenito

Fiffis Filmtajm

Movies-Noir

Rörliga bilder och tryckta ord

Fripps filmrevyer

Flmr

17 responses to “Jurassic World (2015)

  1. Även jag är mycket svag på dinosar men det kändes faktiskt som jag kinnat se om första filmen istället och haft större behållning. Tyvärr.

    Gilla

  2. Gleeeeed den upp på en trea som ett trött curlingklot sista millimeterna innan den stannar? 😉

    Gilla

  3. Asch då….. 😉
    En perfekt popcornsrulle ju! Originalet är kung såklart…men jag tycker inte det är något större fel på denna upphottade version..!
    En somris-rulle!!

    Gilla

  4. Fast finns det något som kan ge 22-åringen 8-årskänslorna? 😉 Och jag håller förstås med om det luddiga genustänket, filmen hade tjänat på att antingen betona eller tona ned just den biten. Nu blev det varken hackat eller malet

    Gilla

    • Ha ha, ja det finns det. Mad Max fury road kom rätt nära! Ja usch, så uselt. Hur svårt kan det va att skriva lite lattjo kvinno- och mansroller utan att det blir grisigt o övertydligt ? Ibland känns det som att vår tids sexism är värre än nånsin. Whats up with that?

      Gilla

  5. Ja fasen vilken sugig film detta var så snart man synar den i sömmarna.
    Underbar liten filmsekvens du berättar om från när du var 8 når. Jag kan nästan se den framför mig själv. Sådana minnen kan uppenbarligen få betyget att svälla i uppföljare 22 år senare!

    Könsrollerna var kanske det mest risiga i hela filmen. Och Chris Pratt är ju inte ens speciellt charmig. Är det bara utseendet internet hajpar sig över?

    Såg du Joss Whedons inlägg i debatten?
    http://variety.com/2015/film/news/joss-whedon-jurassic-world-sexist-tweet-1201472164/

    Gilla

    • Ja tydligen, så egentligen fick den en tvåa 🙂 men samtidigt… Dinosaurier! Jag gillade Pratt även om jag tycker att man inte utnyttjade honom tillräckligt. Gillade hans bonding med raptorerna, men kemin mellan honom och Bryce Dallas var konstlad. Chris Pratts utseende är väl inte mega, men han har en Indiana jones-kvalitet som jag tror många gillar.

      Nä men såg nu! Han har ju rätt.

      Gilla

  6. Haha, läste länken din ovan. Fredrik Sahlin skräder verkligen inte på orden… Sista meningen där. ”Men om man nu till äventyrs inte är en 11-årig amatörpaleontolog har man två rätt dryga timmar framför sig.” LOL. Så dåligt var den inte…

    Damn, jag blir sugen att se Mad Max:Fury Road igen.

    Gilla

  7. Jag tolkade Claires skoval som ett bevis för att hon var fast förankrad i sin corporate-roll. För att nå den högt uppsatta position som hon hade i en troligtvis mansdominerad sfär så är nog kraven väldigt höga. Att lämna den rollen och bli en djungelhjälte är kanske inte så lätt som det gärna porträtteras i andra mindre ambitiösa äventyrsfilmer.

    Att hon skulle vara mindre värd än Chris Pratts machosnubbe känns lite förminskande för mig. I deras första något stela scen tillsammans dominerar ju hon fullständigt och han framstår som ett puckat kötthuvud. Sedan visar det sig att han har andra kvaliteter när de väl skall bråka med dinosaurier och att kidsen tycker att det är så mycket viktigare är så överdrivet att jag ser det som satir. Filmen är ju väldigt självhatande och föraktar den publik som den försöker sälja in sig hos. Sedan sviker den Bryce Dallas Howard lite i slutet när hon ändå tvingas falla för Actionhjälten, men genom filmen är det mer ungarna som inte ger henne någon uppskattning än att hon skulle bli ett våp.

    Med en så här spretig film är det ju svårt att avgöra vad som är unket och vad som är satir. Man har ju inte så mycket historia att gå på i fallet Trevorrow och inte så värst mycket mer vad gäller Jaffa och Silver. Att de skall skriva Avatar 2 och 3 är förstås lite oroväckande och kan tyda på att jag är ute och cyklar. 🙂

    Gilla

    • Jag bemödade mig inte att göra en djupanalys av varför hon inte kastar av sig skorna, men visst, jag köper din tolkning om att hon ”är fast i sin corporate-roll”, men det motsäger inte min tes om att hon är en onyttig idiot, för det är ju rätt förminskande att hon inte skulle kunna tänka längre än så. Varför måste man välja mellan sin yrkesroll och inre djungelgeorge, kan man inte få vara båda delarna?

      Hela bygget av hennes och hans karaktär bygger på en fyrkantig (och könsuppdelad) människosyn. Men hade man gjort det med en sympatisk hand och glimten i ögat (som med Sandra Bullocks rollkaraktär i The Heat t.ex.) hade man kanske lyckats göra lyckad humor av det hela.

      Sen ligger väl sanningen i betraktarens öga. Om avsikten var satir men inte upplevs så, då har man helt enkelt missat målet.

      Gilla

      • Visst kan hon ses som en onyttig idiot oavsett. Särskilt om man inte är så imponerad av arketypen och när manus slets mellan dumactionblockbuster och något lite mer genomtänkt. Om man ser lite mer välvilligt på rollen och kontexten så gjordes försök att etablera Claire som kontrollfreak (vilket är nödvändigt för att hålla ihop den idiotiska organisationen) och jag kan tycka att det är en rimlig chockreaktion i den här kaotiska krissituationen att hålla fast vid det normala, vilket får uttryck i hennes ovilja att byta skor.

        Att deras personlighet får uttryck i krishanteringen gäller väl för fler karaktärer och behöver inte enbart tolkas som misogyn. Främsta exemplet är kanske ägaren Irrfan Khan vars hela ägande av parken karaktäriserats av risktagande och dåligt omdöme. Hans skjuta-från-höften-agerande när de stöter på problem leder också till hans egen undergång. Man kan tycka att han borde agerat mer Prattigt, men det hade inte varit förenligt med den personlighet han haft innan filmen började.

        Hur stort ansvar har filmskaparen för hur betraktaren väljer att tolka verket? Jag tycker att det är knepigt med nya filmskapare där man inte kan använda en historik som tolkningsmall.

        Gilla

  8. LOL, Carl. Du är för skön. Tror att din förhoppning om att det var satir är helt malplacerad. Men tänk vad bra filmen hade kunnat bli om de gjort en satirisk vinkling på den standardmässiga familjeäventyrsfilmen… DET vore något.

    Avatar 2 och 3 tappade jag tilltron till när jag såg Avatar.

    Gilla

  9. Pingback: Inför: The Martian (2015) | The Nerd Bird

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s