Capturing the Friedmans (2003)

Capturing the freedman Efter att ha sett The Jinx kollade jag upp regissören Andrew Jarecki och upptäckte jag att han gjort en liknande dokumentärfilm redan 2003. Capturing the Friedmans handlar om en familj som splittras efter att pappan i familjen blir anhållen för innehav av barnpornografi. Han är inte bara en älskad far, han är också en respekterad lärare som håller datakurser för barn hemma i sin källare, vilket får polisen att fatta misstankar om att det kan ha förekommit övergrepp mot barnen som deltagit.

Moraliskt sett låter detta kanske som ett glasklart fall, case closed, men inte när det gäller de här speciella familjen. Och inte när det gäller regissören, Andrew Jarecki. Precis som i The Jinx finns nämligen en osäkerhetsfaktor som innebär att man inte vet exakt vad som hände. Då jag inte vill jinxa upplevelsen för den som ser den här dokumentären tänker jag inte gå in på detaljer, men jag kan säga så mycket som att det finns mer än en version av sanningen.

Capturing the Friedmans var nominerad till en Oscar för bästa dokumentärfilm 2003, vilket på ett sätt är rättvist, men samtidigt förvånande i en amerikansk kontext. Ämnet som avhandlas är särskilt känsligt för en amerikansk publik tänker jag, där pedofiler hängs ut med namn och bild i vissa stater. Den delen av berättelsen börjar 1987, då Arnold Friedman greps av polisen i sitt hus efter att ha mottagit ett magasin från Nederländerna med barnpornografiskt innehåll. I huset hittades mängder av porr av framför allt homosexuell karaktär, vilket på 80-talet beskrevs som ”sodomi”: ett begrepp som inte längre används för (brotts)rubricering av sex med någon av samma kön i Sverige, men i USA är det fortfarande olagligt i 12 stater (!)

Genom hela filmen rör vi oss fram och tillbaka, närmast tematiskt, mellan familjeliv och brottsfall. Men det är knappast familjefaderns eventuella homosexuella läggning som är det intressanta, varken för mig som tittare, regissören eller familjemedlemmarna –  utan det är hur familjen väljer att hantera anklagelserna om övergrepp. Som utomstående betraktare är det omöjligt att inte känna ett virrvarr av känslor; frustration, misstänksamhet, men också en självklar undran: vem är den drabbande respektive drabbad? Men framför allt är det en ömkansvärd historia om dessa familjemedlemmars människors öden och livssituation. En sak känns viktig att påpeka och det är att man väljer inte sin familj.

Att regissören fått tillgång till mängder av hemmafilmer som Friedmans spelat in under hela uppväxten är en bidragande faktor till att Capturing the Friedmans känns autentisk och värdefull. Och även om jag hade önskat att Jarecki pushat vissa intervjupersoner lite hårdare, och kanske varit mer tydlig med sin roll i det hela (som i The Jinx) går det inte att komma ifrån att det är en intressant och gripande skildring av en krisande familj där till och med en pedofil gestaltas med förlåtande penseldrag.

wp-bat-4

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s