Könens förbannelse

Såg Before Midnight igår. OBS! Fet spoiler-varning. Läs inte vidare om du inte vill veta ett skit om filmen. Läs vidare om du vill se filmen men är intresserad av min tolkning. Here goes. 
 
 
 
Först till det intressanta med själva trilogin. Jag hade en diskussion med H om huruvida det faktiskt är en trilogi eller om det kan komma fler filmer, nästa om 9 år och så vidare. Jag tror bestämt att det stannar här. Trilogin har liksom ett inbyggt bäst-före-datum och en dramaturgi som skulle förlora sin mening om det blev, säg, 4 filmer. Stay with me. 
 
I den första filmen står deras spontana förälskelse i centrum. Det är en relativt ytlig film som inte bjuder på någon karaktärsutveckling. De blir kära i bilden av den andre, bilden av sig själv i den andres ögon och det är situationen som är kärnan. De lever i nuet. (Det är också därför det är den bästa filmen av de tre, eftersom den är überromantisk, drömlik och inte lever under förhållandets komprommiser). 
 
I den andra filmen har verkligheten kommit ikapp dem. Jesses besvikelse över att Celine aldrig dök upp och att hon bott i New York inom räckhåll. Insikten i vad de gått miste om just på grund av deras naiva, romantiska – och antagligen konflikträdda – tidigare jag. De blir medvetna om tiden, att den inte får kastas bort. De vågar erkänna sina brister och blottar sina verkliga känslor. Förhållandet får en chans att fördjupas. 
 
Den tredje filmen är – enligt mig – slutdestinationen. Celine och Jesse har vågat investera sina liv i relationen. De har skaffat barn, bosatt sig i Paris och filmens första scen går direkt på konflikten som man anande skulle komma redan i slutet på andra filmen. Jesse har en son i USA – hur har de löst det? Jesse är märkbart uppgiven över att inte få vara mer med sonen Henry och Celine visar ingen vidare förståelse för hans oro. Krisen briserar till ett storartat bråk som innehåller en fantastisk dialog. Vändningarna i replikerna är förmodligen filmens stora behållning. 
 
Det handlar mycket om manligt vs kvinnligt. Traditionella könsmönster bekräftas och motbevisas. Det kan tyckas tradigt att gå in i detta sårbara område, men Linklater gör en ganska reell skildring av de heterosexuella normernas villkor. Man kommer inte ifrån det, vill regissören säga. Och symptomatiskt nog som det är med Before-filmerna lyckas jag aldrig välja sida, vem som har rätt och vem som har fel. Bråket blottar svagheter och och styrkor hos huvudpersonerna och relationen samtidigt som paret prövas mot de strukturella värderingarna som våldför sig på mänskligheten. Och så det eviga dilemmat med att leva i tvåsamhet. Det är tryggt, men det är ett jävla jobb. 
 
 
Utan att avslöja slutet – jag lovar – så kan jag säga att det kändes som ett riktigt slut för en gångs skull. Det är helt ointresant vad Celine och Jesse gör om nio år. Den dramaturgiska kurvan har nått sitt slut. Om den första filmen var anslag och presentation så kom fördjupingen och upptrappningen i den andra. Tredje filmen når klimax och slutar med en klassisk avrundning i skuggan av antikens Grekland. Att fortsätta mjölka denna berättelse vore ett brott mot dramatikens lagar. 
 
 
Kommentera genom att trycka på stjärnan under inläggets datum (scrolla upp).  
 

3 responses to “Könens förbannelse

  1. Kan hålla med om att de nått sin slutdestination men jag känner ändå att jag vill se mer av de två. Gillar som du den första filmen bäst.

    Gilla

  2. He he vill du verkligen det efter sista filmen? Jag känner mig rätt mätt på deras relation faktiskt. Och kan inte tänka mig vad de gör som är intressant om 9 år. Är nog lite trött på dem för att jag precis innan Before Midnight såg om de två första filmerna. Men tågfilmen är ju lätt den bästa… Som med de flesta trilogier/följetonger så är första filmen bäst. Eller, finns det undantag? 🙂

    Gilla

  3. Det är en bra tumregel men den finns ett och annat undantag – tycker jag är bäst att påpeka. terminator 2, Scream 2 och The Godfather 2.
    Kan hålla med om att intresset dämpas efter var och en av Before filmerna men jag gillar projektet.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s